Riskprognos hos UC – Så funkar det
När UC gör en kreditupplysning på ett företag får företaget både en riskprognos i procent och en riskklass mellan 1 och 5. Det är helt enkelt ett sätt att uppskatta hur stor risken är att företaget får allvarliga betalningsproblem inom det kommande året, till exempel konkurs eller rekonstruktion. Enligt UC visar just riskklasserna sannolikheten att ett bolag hamnar på obestånd inom tolv månader, där 1 är högst risk och 5 är lägst.
Vad är en bra riskprognos på UC?
En låg riskprognos är ”bra” i den meningen att den signalerar låg sannolikhet för betalningsproblem. En riskprognos nära noll innebär att UC bedömer risken som mycket liten, medan en högre procent innebär ökad risk. Som företagare kan du tänka: låg siffra = lägre sannolikhet för problem, hög siffra = större anledning att gräva djupare i ekonomin innan du tar risk.
Riskprognos för UC:s riskklasser:
-
Riskklass 5: Mycket låg risk = Riskprognos i %: ≤ 0,24
-
Riskklass 4: Låg risk = Riskprognos i %: 0,25 – 0,74
-
Riskklass 3: Normal = Riskprognos i %: 0,75 – 3,04
-
Riskklass 2: Hög risk = Riskprognos i %: 3,05 – 8,04
-
Riskklass 1: Mycket hög risk = Riskprognos i %: ≥ 8,05
Vad påverkar riskprognosen?
När UC bedömer ett företags riskklass baseras prognosen på flera ekonomiska faktorer och aktuella uppgifter. I grunden handlar det om hur stabilt företaget ser ut över tid. Enligt UC är detta typiska exempel på vad som kan påverka bedömningen:
-
Omsättning och resultat – Stabila intäkter och positiva resultat över flera år brukar tala för lägre risk.
-
Betalningshistorik – Obetalda skulder som gått vidare i systemet kan leda till betalningsanmärkningar, vilket i sin tur väger tungt i kreditbedömningar.
-
Skulder och krediter – Hög belåning kan signalera ekonomiska svårigheter.
-
Företagets ålder – Nya företag har ofta högre riskprognos än etablerade bolag.
-
Styrelse och ägare – Tidigare konkurser eller ekonomiska problem hos ägare kan påverka riskbedömningen.
-
Bransch och marknadsläge – Vissa branscher har högre ekonomisk osäkerhet än andra.
Kreditupplysningsföretag har register med uppgifter om både personer och företag, där bland annat betalningsanmärkningar registreras och kan användas som underlag i riskbedömningar (källa: uc.se).
Hur används riskprognosen?
Riskprognosen är i första hand ett beslutsunderlag och alltså inget facit på hur ett företag ”är”, men ett sätt att väga risken i olika affärssituationer. Här är några exempel på när UC:s riskgrupper kan användas:
-
Kreditförsäljning och fakturaköp – Banker och långivare använder riskklasserna för att besluta om lån och krediter.
-
Affärsavtal – Företag kontrollerar potentiella samarbetspartners innan de ingår avtal.
-
Leverantörsbedömning – Säkerställa att en leverantör har stabil ekonomi och kan fullfölja sina åtaganden.
-
Hyresavtal och lokalfrågor – Fastighetsägare använder ofta kreditupplysningar och riskklass när de bedömer om ett företag ska få hyra en lokal.
-
Bransch och marknadsläge – Vissa branscher har högre ekonomisk osäkerhet än andra.
Kopplingen mellan riskprognos, kreditupplysning och betalningsanmärkningar
Riskprognosen är en del av en kreditupplysning. Kreditupplysningar i Sverige får bara bedrivas av företag som har tillstånd enligt kreditupplysningslagen. Tillstånd ges om verksamheten kan antas bedrivas sakkunnigt och omdömesgillt, och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) får besluta om villkor för hur verksamheten ska skötas.
IMY har en lista över de företag som har kreditupplysningstillstånd och deras uppgift är att se till att personuppgifter, till exempel uppgifter om ekonomi, hanteras på ett sätt som inte skadar den enskilde.
När ett företag eller en person inte sköter sina betalningar kan det så småningom bli en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning är en uppgift om att betalningar inte skötts i tid, och den registreras hos kreditupplysningsföretagen. Banker, långivare, hyresvärdar, telefonoperatörer och andra som har ett legitimt behov kan se uppgiften när de gör en kreditupplysning (konsumenternas.se).